För många vuxna är quizkvällar mer än en chans att tävla om poäng. När frågor, musik och ledtrådar blandas uppstår också en möjlighet att prata, samarbeta och lära känna nya människor. På GG bar har quizet blivit en återkommande mötesplats där gemenskapen nästan blir lika viktig som de rätta svaren.
Det börjar med en fråga. Sedan kommer diskussionen. Någon lutar sig fram över bordet, en annan skakar på huvudet och en tredje försöker koppla ihop frågan med musiken som spelas i bakgrunden. Samuel Korsell står framför publiken med mikrofonen i handen. Runt honom pågår ett sorl av röster. Någon skrattar. Pennor rör sig över svarslapparna. Lukten av popcorn hänger i luften och mellan frågorna fortsätter musiken att spela. Det kan vara en ledtråd. Ett lag börjar diskutera. först verkar ingen veta svaret. Sedan kommer en idé.
– Vänta, kan det inte vara …?
En annan fyller i svarspappret. Plötsligt börjar pusselbitarna falla på plats. Det är den typen av quiz som Samuel Korsell har byggt upp på GG Bar. Ett quiz där musik, geografi, populärkultur och kluriga ledtrådar blandas och där ett svar ibland blir nyckeln till nästa.
Från scenskräck till quizmaster
Samuel Korsell hade länge haft iden om att göra ett “På spåret”-inspirerat quiz. Det fanns bara ett problem, han hade otrolig scenskräck. Lösningen blev att låta en anställd hålla i quizet istället. När den personen senare skulle sluta fanns det däremot ingen att lämna över till. Då fick Samuel Korsell själv ställa sig framför publiken.
– Scenskräcken släppte ganska snabbt och sen var det bara kul. Jag har fått massa vänner som ofta kommer till quizkvällarna tack vare det så det är bara kul, säger Samuel Korsell.
Sedan dess har quizandet blivit en större del av verksamheten på baren. I dag är kvällarna så populära att samma quiz spelas två dagar i rad för att möta efterfrågan. Men vad är det som gör att människor fortsätter komma tillbaka?
Något att göra tillsammans
För Samuel Korsell är svaret ganska enkelt: människor tycker om att göra saker tillsammans.
– Folk gillar att göra någonting samtidigt som man dricker. Oavsett om det är brädspel, shuffleboard eller något annat. Att det är någon liten aktivitet inblandad tror jag är den stora grejen, menar Samuel Korsell.
Quizpubliken består av olika typer av deltagare. Vissa kommer för tävlingen och vill hävda sig, andra är framför allt därför att ha roligt med vänner. Gemensamt är att de gör något tillsammans.
– Man gör någonting tillsammans och att man kanske löser problem tillsammans. Det är det som jag tror är grejen, säger Samuel Korsell.
Det är också det som syns runt borden. När en fråga läses upp är det sällan en person som sitter ensam och skriver ner ett svar. Istället kastas idéer fram och tillbaka mellan spelarna runt ett bord. Ibland räcker det med en liten detalj för att diskussionen ska ta fart. Ett namn väcker ett minne, en referens leder till en annan och plötsligt börjar laget närma sig ett svar. Det är ett gemensamt pussel snarare än en tävling i vem som vet mest.
Mer än bara allmänbildning
På quizet kan nästan vad som helst dyka upp. Geografi är ett återkommande inslag – länder, flaggor, huvudstäder och floder är vanligt förekommande. Men en fråga kan lika gärna handla om kändisar, spel, historia eller sport. Det finns alltså inget tydligt ämne som begränsar frågorna. Däremot finns det en ambition att frågorna inte bara ska testa vad deltagarna redan vet.
Quizet är uppbyggt kring olika frågetyper och ledtrådar. En av modellerna är exempelvis vad Samuel Korsell kallar för “resa”, där de första fyra svaren fungerar som ledtråd till den femte frågan.
– Om svaret till första frågan är äpple, och sen Donald Trump, sen Battery och sist West side story, vilken stad befinner vi oss i? frågar Samuel Korsell publiken.
– New York! säger en spelare till sina lagkamrater medan en annan snabbt skriver ner svaret.
Det perfekta quizet ska vara svårt – men möjligt
Enligt Samuel Korsell finns det en särskild typ av frågor som är bättre än alla andra. Det är frågor där deltagarna först inte har någon aning om svaret men där lösningen efter en stunds funderande plötsligt känns självklar.
– De flesta lyckas fram till svaret när man har funderat, det skulle jag säga är den bästa quizfrågan, menar Samuel Korsell.
Den bästa frågan är ofta inte den enklaste, tvärtom får den gärna bjuda på lite motstånd. En ledtråd leder till en annan, som i sin tur får en tidigare detalj från föregående frågor att falla på plats. När sambandet väl blir tydligt kommer känslan: Såklart! Att jag inte tänkte på det! Det är också den balansen som Samuel Korsell försöker hitta när han sätter ihop sina quiz. Frågorna får gärna vara utmanande men de ska inte kännas omöjliga. Svårighetsgraden anpassas efter publiken. Återkommande lag känner quizmastern och är vana vid en högre nivå. För nya deltagare kan Samuel Korsell dock hjälpa till genom att subtilt visa vilka delar av frågan som är viktiga. Han föredrar ett quiz som är för svårt framför ett som är lite för lätt.
– Är det lite för svårt då kan jag ju anpassa mig i mikrofonen och ge tips eller extra ledtrådar om det behövs. Du får testa dig fram. Man får ju smaka av maten och lägga till lite salt om det nu behövs.
Gemenskapen blir själva poängen
Det är lätt att tänka på ett pubquiz som en tävling. Men runt borden händer samtidigt något annat. Människor pratar, lyssnar, diskuterar, skrattar och framför allt samarbetar de. Enligt Violeta Jovanović , chefsläkare på Capio psykiatri, kan just den typen av gemensam aktivitet spela en viktig roll för människors välmående.
– Social gemenskap ger trygghet och stöd. Den skapar känslan av tillhörighet och underlättar vardagen. Man känner sig sedd och man har det lättare att hantera egna problem men också att dela glädje och sina framgångar, säger Violeta Jovanović.
Det är inte heller samma sak att bara vara omgiven av människor som att faktiskt göra någonting tillsammans.
– Genom att ha gemensamma aktiviteter har man samma fokus, man kan prata och byta information och erfarenheter på ett naturligt sätt. Det kan underlätta kontakt med människor eftersom man inte behöver hitta ett nytt tema att prata om, någon har redan fixat det åt en, menar Violeta Jovanović .
Det är en av pubquizets enklaste styrkor, man behöver inte hitta en anledning att prata. Anledningen ligger på bordet: Vad är svaret?
När “jag vet” blir “vi vet”
Violeta menar att när man tillsammans kommer fram till ett svar kan det ge något mer än bara poäng.
– Man känner sig viktig genom att kunna bidra till en problemlösning, man känner sig uppskattad men lär sig också av andra.
Det går att se på ett quizbord. Lagen består ofta av personer med olika styrckor som ofta kompliterar varandra, ingen behöver kunna allt. Det räcker att kunna något och när kunskapen läggs ihop med andras kan gruppen komma fram till något som ingen av deltagarna hade kunnat göra ensam. Violeta Jovanović menar också att återkommande aktiviteter kan göra det lättare att skapa relationer, och att träffa samma människor regelbundet ger trygghet och kan så småningom utvecklas till vänskap.
– Aktiviteter som man upprepar med människor man träffar återkommande innebär att man inte behöver ta ett nytt initiativ vilket minskar stressnivån.
Pubquizet kan på så sätt bli mer än en aktivitet för en enskild kväll, kanske en anledning till att komma ut ur de vardagliga rutinerna.
Att få leka som vuxen (kanske ska byta?)
Det finns också något annat i quizet: det behöver inte vara viktigt. I slutet av dagen står ingen karriär på spel, ingen får högre lön för att veta huvudstaden i Botswana. Ett fel svar får inga större konsekvenser. Man får gissa sig fram, ha fel, skratta med vännerna och försöka igen.
– Lekfullhet innebär att man kan slappna av. Det finns inga krav på prestation. Man får vara nyfiken och inte ha den här rädslan av att göra fel. Det betyder också att man kan fly från vardagen, säger Violeta Jovanović .
Det kan vara en viktig del av vuxenlivet som lätt försvinner. Som barn behöver man knappt en anledning för att leka, men som vuxen finns det däremot alltid något som måste göras. Jobbet, studierna, tvätten, ekonomin, hunden som måste rastas. Under några timmar får man bara sitta ner och försöka lista ut varför en viss låt spelas efter frågan om prins William. Men det betyder inte att pubquiz är bra för alla.Violeta Jovanović betonar att en aktivitet som får någon att må bättre för stunden inte automatiskt är en behandling för psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom. Gemensamma aktiviteter kan ha en baksida, om vissa personer i gruppen tar mycket plats kan andra få svårt att komma till tals. Tävlingsmomentet kan också skapa stress eller prestationsångest.
– Det kan förstärka utanförskap i vissa situationer, säger Violeta Jovanović .
“Quizet är här för att stanna”
Musiken börjar spela igen och en fråga läses upp. En spelare lutar sig fram över bordet för att viska något till sin lagkompis.
– Vänta, lyssna på låten, säger lagkamraten med handen uppe.
Han blundar medan låten spelar i bakgrunden. De andra tystnar, pennorna stannar och någon annans ögon vidgar sig.
– Jag tror jag vet!, säger hon.
Så börjar diskussionen igen. Det är kanske just det som gör att quizet fortsätter att fungera. Det erbjuder något mer än mat och dryck på en bar. Det erbjuder en anledning till samtal, samarbete och en rolig aktivitet att göra med människor du kanske aldrig träffat förut.
– Så länge vi vuxna vill umgås och ha kul så tror jag att quizet är här för att stanna, säger Samuel Korsell med ett litet leende.
Runt borden fortsätter sorlet av diskussioner. Ett bord skrattar högt åt ett felaktigt svar de upptäckt när svaren ska rättas. Ett annat bord firar ett rätt. Kanske är det egentligen det som pubquiz handlar om, att träffa nya människor, skratta och bara koppla av.
Reporter:
Natalia Gutić